Svanprinsessan

 


Art imitates life and sometimes it's the other way round...

Jag älskade den här filmen som barn. Så otroligt fin musik och romantisk atmosfär...mycket tack vare musiken, men också för att animationerna är smakfulla även om de är av det lite enklare slaget. Dialogerna sviktar kanske lite, och blir ibland ofrivilligt(?) komiskt cheesy, men men. Den idag bortglömda animefilmen Swan Lake från 1981 är enligt mig minst lika bra som The Swan Princess-filmen från 1994, fast på ett annat sätt. Den nyare versionen är snyggare, och fokuserar mer på medryckande sånger. Har ni 68 minuter över och gillar anime så tycker jag ni ska ge den äldre versionen en chans och se alla tolv delarna på Youtube medan det fortfarande går. ;)

/Cassow

From one fross to another, we all stand together

 

=) Kväääk!

/Cassow

En otrolig lättnad mitt i allt känslokaos

Tänk vad mycket några rörande sms fram och tillbaka kan göra för att återställa vänskapsrelationen ex emellan och lätta på ledsna hjärtan. Det gör fortfarande väldigt ont, men alternativet, bara tanken på att mista varandra helt var outhärdlig och fick mig att helt gå i bitar. Det finns inget mer att säga här och nu, mer än att jag hoppas och tror att saker lugnar ner sig nu, att bådas liv kommer bli bättre i framtiden, och att oavsett hur relationen ser ut då så ser vi i allafall på varandra med värme, glädje, hänsyn och respekt. Jag hoppas det i allafall. Detta får ta den tid det behöver.

/C

Se framåt i tiden och förverkliga din dröm, älskade



Jag är ledsen för mina senaste inlägg, men du måste förstå vad du gjort med mig. (Du väljer själv att läsa min blogg på egen risk).

Varje minut är en oändlighet med blandade kaostankar av smärta, kärlek, bitterhet, ifrågasättande, vrede och sorg.
Ingen ro i själen, mardrömmar, ingen matlust, och där fjärilarna förr flugit finns nu bara smärtans gordiska knut.
Jag tror du känner ungefär likadant. Men vi får inte låta detta besegra oss.


Detta är en mardröm jag önskar var bara just en mardröm.
Jag önskar jag kunde vakna upp vid din sida, höra trösterika ord från din silkeslena röst,
känna dina mjukar händer stryka över min hud, dina läppar mot mina, din kropp mot min och allt bara var bra.
Jag önskar att mina minnen av oss inte bara var en för dig ouppnåelig dröm du ändå inte kunde låta bli att övertyga mig om var sann. Ett ljuvligt kärleksbedrägeri som ödelagt båda. Samtidigt har jag aldrig varit lyckligare med någon annan. Jag ångrar ingenting.
Och det är ju det som gör allra mest ont. Att inte få ha det fina kvar. Att du gav upp oss, för att drömmen inte längre var värd att kämpa för.
Rädslan segrade.

När jag gjorde dig lycklig så som du gjorde mig lycklig var du allt jag någonsin drömt om, men nu är allting förvrängt och splittrat.
Som glasskärvor från en trasig spegel på lustiga huset på ett nöjesfält, som är allt annat än lustig.
   

Jag vill att du följer din nya dröm, den väg du valt och lämnar mig åt mitt öde.
Bådas liv går vidare. På något vis.
Här och nu är vi kemiskt instabilt nitroglycerin för varandra. Fullkomligt inkompatibla.
Allt som sägs blir fel. Det enda vi gör nu är sårar varandra.
Utsätt inte dig själv för mer själstortyr genom att läsa mig.
I allafall inte på ett antal veckor, kanske månader. Du väljer själv.
Men lev ditt liv.

Jag önskar det fanns något sätt för mig att veta att du lever, att du så sakteliga mår bättre, 
utan att det sårar mig att få veta saker jag inte vill veta här och nu....att du kanske gått vidare med någon annan.
För den dagen kommer ju...

Det finns ingen tröst att finna hos varandra här och nu.
Jag tror inte några ord kan reparera detta. Endast handling.
Och jag hoppas inte på något från dig. Det hoppet är borta. Men jag ser nu framåt.
Ingenting gott kommer komma av att blicka bakåt. Gör vad du finner rätt i ditt liv.
Jag ska finna styrkan att resa mig upp från detta och leva mitt liv.
Jag vill att du gör samma sak.
Fin din lycka igen.
Lev

Jag hoppas det ska komma en dag då vi kan se på varandra på samma sätt igen,
och vara bekväma med vad vi ser i den andres ögon, oavsett relation. Om vi nu någonsin hörs eller ses igen.
Jag vet ingenting. Jag vet bara att båda är trasiga inombords och måste laga sig själva.

/C

Du vill jag ska minnas en dröm du aldrig trott på, eller slutat kämpa för

Fullt medveten om vad jag redan genomgått
av svek, falskspel, lögner och hjärtesorg
utsatte du mig från dag ett till sista
under ett och ett halvt års tid(!)
för samma falskspel och lögner igen
Du matade mig med dina drömmar
(om förlovning, giftemål, gemensamt boende, barn)
som snart blev till mina och därmed våra
utan att du själv någonsin trodde på dem
För dig var det bara en flykt
ett bekräftelsejaktens rus
en flykt från den verklighet du inte kan hantera 

Du lurade alla mina närmaste
som tagit dig till sig som min käresta
Du var betraktad som en i familjen och släkten
Du har fått oss alla att känna sig som idioter
Nu ligger allt i ruiner
du har ödelagt allt mitt hopp för kärleken
all tillit är bortblåst
Och du går bara vidare med ett tomt "förlåt"
du är "ledsen"
Säger att "_vi_ borde träffa andra"
när allt handlar om din feghet, din frestelse
dina bekräftelsebehov
allt handlar om Dig
din jakt på en kroppslig eller känslomässig kick
din jakt efter identitet, efter självkänsla
Drömmen du matat mig med är inte sann
för i så fall hade du inte lämnat mig att drunkna
Och nu vill du att jag ska tro på den drömmen
minnas dig utifrån den
göra dig till en magisk martyr för kärleken
- ge detta hemska öde ett romantiskt sken

Jag har gjort allt jag kunnat för dig
Du har haft min värme, mitt stöd, min lojalitet, 
min tröst, min tilltro, min kärlek
dag som natt, i 515 dagar
Och nu lämnar du ALLT vi byggt upp
 tillsammans, i ruiner
Lämnar mig att sopa upp efter din dröm
som du gjorde till våran 
För att du inte orkar bygga mer
eftersom du vet att det är du
som måste utveckla dig
och att det skulle innebära
uppoffringar och ändringar
Du lämnar mig likt en unge
som byggt ett sandslott i sandlådan
som sedan tröttnat, och raserat slottet
Ungefär så här:
"Det var kul ett tag men nu drar jag vidare"

Hur tror du någonsin
att du ska kunna gottgöra mig
(om du ens haft tanken på det)
och återvinna min tillit? 
Enda sättet är att bevisa att du tror på drömmen
visa att det är våran dröm
och kämpa vidare
Men du har skaffat nya drömmar
och lämnat mig med mardrömmar
Nej hur ska jag kunna glömma dig

Jag har aldrig dömt dig
Jag har alltid älskat dig precis som du är
Och detta är vad jag får tillbaka
Du lämnar mig att drunka
i en kall, nattsvart ocean fylld av smärta
"Farväl min älskade, farväl min vän"
Det är dina ord
Jag har inget svar att ge dig
du har tömt mig på allt
Lämnat mig ihjälfrusen
på havsbottnen

/C
 


Mean greenie, sweet Jeanie

Leaving little of a clue
in a messed up hullabaloo
you spread your wings and flew
like some malicious flu
only thinking what's best for you
to play with someone fun and new

Get a ticket, stand in queue
lie in green grass wet with dew
smelling beer fumes from a few
Write a hard rock concert review 
that is bound to change my view
to something mean and skew

Wondering what was lie or true
those empty words now stuck like glue
I'm left feeling green or blue
and it's all because of you
A love and hate mixed up fondue 
nothing matters now, we're through


...

Jag har all rätt att uttrycka sorg, ilska och uppgivenhet.
Det är bara en låttext inspirerad av den dystra, orättvisa verkligheten
och länken ovan. Mitt sätt att processbehandla ett trauma.
Mitt sätt att överleva.

/Cassow


Cowboy Bebop is teh shit




Nej tiden står aldrig still. Den läker inte alla sår heller. Cowboy Bebop är en förbannat bra anime-serie för övrigt. Den bästa jag sett. Vuxen, bra, djupt manus, mörker och smärta, humor, sköna dialoger och coola, sjuka karaktärer. Jag kan inte rekommendera den nog. Det finns många avsnitt av serien på Youtube (alla avsnitt uppdelade i tre bitar) - kanske alla 26.

/Cassow

Where the broken hearts stay...



...

You'll always be special to me...

 


;'-((

...

C goes rockabilly?




Ikväll blir det klassfest för mig. Vi ska tydligen ha rockabilly-tema. Återstår att se om jag lyckas få till lämplig frilla och kläd-look till det. Det ska bli skoj hursomhelst. Önskar er alla en mysig, trevlig, rolig, ja helt enkelt underbar lördag - i synnerhet ett viss person som fyller år. :)

/Cassow

Låter jag verkligen såhär?


HLR på Högskolan Väst from snyggve on Vimeo.

Måste poängtera att jag inte låter såhär stel och överpedagogisk i vardagligt tal...eller ja, det hoppas jag att jag inte gör i allafall. Det bör även sägas att jag var torr i munnen när jag spelades in, därav visst smackande och att vi spelade in under hyfsad tidspress. :P Jaja, det hade kunnat låta betydligt värre....får jag intala mig. Det var i allafall kul att bli tillfrågad och att få hjälpa mina f.d. klasskamrater med sitt projekt, och liksom få vara med på ett hörn.

/Cassow

I'll be seeing you

 

/C

Nattkaos

När natthimlens slöja sänker sig
och molnen månljuset skymmer
suckar jag uppgivet och lägger mig
tillsammans med kärleksbekymmer

Undrar över en framtid skör och oviss
vad bjuder vår herre på imorgon dag
när denna enbart varit personlig diss
- ett prov på alltings jävlighets lag

Sängkläder vrängs, vrids och vänds
i timtal oändliga för tankar i obalans
svettblank hud fryser och bränns
påminner om en forntida romans

Var tog täcket och kudden vägen
Varför är madrassen hård och kall
Mellan väggarna studsar en hörsägen
utan att lämna ledtrådar om mitt fall

Vattniga blickar förs upp mot taket
där skuggdemoner ler i våldsam vals
oberörda av det sjunkande skepsvraket
av vilket snart ingenting mer synns alls



Don't worry, det är bara poesi som tillåts flöda fritt.

/Cassow

Kvällen då tiden stod still inne på biografen - en recension utav The Day The Earth Stood Still

Remakes. För somliga en helig ko, för andra en Särimner att slakta och glatt äta om och om igen. För Hollywood är remakes en cash cow att mjölka tills dess hennes ljuvrar sinar. Remakes bör inte på förhand avfärdas som skit. Det kan ju bli troget originalreceptet - kryddat och välanrättat, eller också ren rå hackbiff. Det senare är vanligare.

Hur blev det med The Day The Earth Stood Still då? TDTESS är ännu en i raden apokalyptiska eller post-apokalyptiska filmer (Armageddon, Deep Impact, The Core, 28 days later, The Day After Tomorrow, I Am Legend, Doomsday e.t.c), där mänsklighetens liv står på spel. Tilltalas man av detta tema, eller av sci-fi och action/thrillers så duger TDTESS för en titt.

Jennifer Connelly spelar en mikrobiolog och änka lämnad med en irriterande, World of Warcraft-spelande(!), tonårsbrat-styvson, spelad av Jaden Smith (Will Smith's son), som tvångsinkallas för sin expertis (av vilken vi får se cirka noll) av USA’s militär när ett okänt, stort, oidentifierat objekt upptäcks ute i rymden, på väg i rak riktning mot New York (ALLA katastrofer sker i NEW YORK FFS!). I narrativt spänningssyfte når givetvis objektet staden inom en sisådär 72 minuter(!).

Keanu Reeves (fr. Speed, Matrix –trilogin, Constantin) spelar den empatilöse, röstmonotona, gravallvarlige, världsfrånvände(!) utomjordingen Klaatu, som anländer till jorden med sin ’städrobot’ Gort (inte Lort) för att ställa ultimatum. Typ, start cleaning up or I’ll mopp your asses - bitches. Reeves ger i regel träsmak. Ibland funkar han, ibland inte. Här passar han perfekt.

I övriga roller ser vi Kathy Bates (fr. Misery, Dolores Claiborne, Titanic) i en otacksam roll som råbarkad, idiotiskt agerande försvarsminister (kvinnor kan också leka med stora kanoner) på en osedd, handfallen USA-presidents (åsyftas vara G. W. Bush) vägnar.

John Cleese(!) får leka allvarsam fysikprofessor i några minuter. Man får hålla sig för skratt. Dessutom ser vi Robert Knepper som spelar seriemördaren Theodore Bagwell ”T-bag” från tv-serien Prison Break, i identisk skepnad, fast ironiskt nog här som en högrankad militär som är het på avtryckarfingret.

Fans till originalet bör glädjas åt att Gort ser identisk ut – med andra ord som en vandrande Oscarstatyett med laser- ringmuskel i pannan. Det som talar för TDTESS är att den faktiskt är snyggt förpackad vad gäller foto, specialeffekter och soundtrack, att den de första 30 minuterna bygger upp viss spänning i sitt mörka tonläge, och för att den ligger rätt i tiden och förhoppningsvis leder till en och annan kreativ existentiell diskussion. Filmen brister å andra sidan enormt i sitt hoppiga, oemotionella och ologiska manus, malplacerade, dåliga rollsättningar, och i sina oengagerade karaktärer. Varken rådjursögda Connelly eller rastafari brat boy- Smith jr. känns trovärdiga i att lyckas avstyra mänsklighetens förintelse – de borde snarare påskynda den. Denna film hade potential att bli så himla mycket bättre.

Betyg: 5/10 (en mkt svag sådan)

/Cassow

Jag kan bara älska dig

Jag orkar inte skriva mycket alls här just nu. Jag är trasig i själen sedan det tog slut mellan oss i tisdags, efter 515 dygn tillsammans (även om vi levt fysiskt frånskilda större delen av tiden). Jag är halv utan min andra halva som gör mig hel. Jag är väldigt ledsen, uppriven och uppgiven. Men jag håller mig själv uppe genom hoppet om att det kanske blir vi igen en dag, plus att skolan går bra nu, och ekonomibekymren verkar lösa sig. Jag tror på framtiden. Jag håller på och växer så det knakar personmässigt. Denna hjärtesorg är bara temporär och kommer utbytas mot motsatsen en dag. Jag hoppas och tror det. Kanske är jag naiv - men man vinner ingenting på att måla upp domedag.

Jag vill vara allt för henne. Men här och nu kan jag bara ge tid och space och min vänskap, och hoppas på mer igen.

Detta känns inte verkligt. Även om jag varit mentalt förberedd på detta sedan en tid. Vartenda cell i min kropp skriker att vi hör ihop. Det har varit så sedan dag ett och det kommer fortsätta så för en lång lång tid framåt, oavsett utveckling. Att älska henne känns lika naturligt som att andas luft. Men jag accepterar och respekterar beslutet. Och framförallt förstår jag det. Även om jag önskat annorlunda. Du finns i mina tankar hela tiden, och jag bryr mig inte om hur ont det gör att tänka på dig, för din plats är garanterad i mitt hjärta. Du hör hemma i det. Jag hoppas att du kommer fram till det i framtiden...oavsett vilket är jag din vän i vått och torrt. Jag gör allt jag kan för dig. Alltid och för alltid.

/C

Wild is the wind

 

/Cassow


Shake the disease

 

Man kan tolka hans text på många olika sätt, men jag tror ändå i grund och botten att budskapet är positivt.

"Some people have to be permanently together,
lovers devoted to eachother forever
Now I got things to do,
and I said before that I know you have to
When I''m not there,
in spirit I'll be there"


Jag tror INTE Martin med "Now I got things to do" menar att han är en av dem som inte klarar av tvåsamhet, utan snarare tror jag han menar att man måste få ha separata, fria liv att leva även om man lever i mongami - i synnerhet åtskilda rent geografiskt, och att man får visa respekt och förståelse för detta hos partnern. Jag tror inte han förespråkar otrohet på något sätt, men jag tror inte att han förnekar hur världen ser ut heller, att folk ofta faller för frestelsen att se efter det grönare, mer lättillgängliga gräset på andra sidan.

"You know how hard it is for me to shake the disease
that takes a hold of my tounge in situations like these"


Jag tror att han syftar på att det är lätt att svartsjuka och misstankar tar kontrollen över en när man inte har koll på läget och helt enkelt måste lita på att kärlekens band håller. I Martins fall så har han ju levt en stor del av sitt liv ute på turné, och därmed har familjen försummats, blivit lidande av hans frånvaro.

...
Kanske är det meningslöst att försöka ge andra sin egna högst personliga tolkning av en texts innebörd, som kanske inte ens gillar musiken. Men detta är musik som reflekterar mina känslor och personlighet väl. Jag vill förstå andra rätt, men jag vill också själv bli förstådd.

/Cassow

Don't go Darth on me. Or please do.

Man ska inte behöva vara Star Wars-fan för att kunna roas av dessa filmklipp. Jag skrattade så att jag grät åt en av dem i allafall. :D Enjoy!

 
 


 


 



 



 



 


/Cassow

Lisa Lampanelli - LOL!

Hoppas alla hade en trevlig nyårsafton. Jag ska väl skriva något nyårsrelaterat senare, men here and now får ni hålla er till tåls och hålla till godo med Lisa Lampanelli. Jag får dock utfärda en liten varning för eventuella känsliga, pryda läsare. Det blir inte grövre än så här. Borat kan dra något gammalt över sig.

http://se.youtube.com/watch?v=k7Sp24TlWAM - jag kunde visst inte bädda in detta klippet på bloggen. Men kolla!

Råkade slå på Late Night with Jay Leno och fick se denna otroligt politiskt inkorrekta komiker för några minuter, vilket gav mersmak och nyfiket fick mig att googla henne, imdb'a henne och slutligen YouTube'a henne. Att hon ens vågar sig ut på gatorna i pryda USA är ett smärre under. Hon får mig att tänka på Roseanne Barr, fast Lampanelli är betydligt råare. Jag undrar om någonting är heligt att skämta om för henne. Jag tänker i allafall kolla in fler klipp med henne framigenom. Hon har potential att bli en favorit. Eller så blir hennes skämtstil gammal fort. För mycket av samma sak liksom. Jag vet inte. Jag skrattar åt henne här och nu, men jag har skrattat mer åt andra.
 


 

/Cassow


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

RSS 2.0