]8o.. Cassows skogsglänta ..o8[

 

De här tankarna, den uppfattningen som hon har ang. ASD och empati, är identitska med mina egna, och så även ett antal andra aspies jag varit/är i kontakt med. Visst finns det folk med ASD som har absolut noll förmåga till "theory of mind" - dvs förmåga att sätta sig in i en annan människas psyke eller känsloliv, men man kan inte dra alla med ASD över en kam då ingen med ASD är helt som den andra med ASD.

Det må kanske vara så att vanliga människor (s.k neurotyper - odiagnosticerade) lär sig empati intuitivt medan folk inom autismspektrumet sägs vara tvungna att lära sig detta logiskt, men samtidigt så inser ju inte neurotyper att folk med autismspektrumstörning har hjärnor som fungerar väldigt annorlunda i HUR de uppfattar verkligheten, och VAD de registrerar. Och bara för att de neurotypiska hjärnorna i nuläget råkar vara i majoritet i världen, så innebär inte det per automatik att de äger tolkningsföreträde inom precis allting, och att alla människor med ASD och annorlunda tankar skall omyndigförklaras. Dock är det precis så det ser ut idag. För om folk med funktionshinder/funktionsnedsättningar skulle bemötas med samma ögon som alla 'vanliga' människor, då skulle vi ju plötsligt vara jämnlikar, och då skulle funktionshinder-benämningen vara obetydlig och sakna legitimitet.

I dagsläget så tvingas vi med funktionshinder föra en hopplös kamp för att bli hörda och bli tagna på allvar, och sedda som jämlikar - trots våra (i olika höga grad) svårigheter med det sociala samspelet. För med ASD följer inte bara svårigheter utan också många styrkor som 'vanliga' människor saknar. Jag tänker inte gå igenom några listor i detta inlägg - den som är nyfiken på nya insikter behöver bara googla.

Vad TheAnMish försöker få fram i sitt youtube-klipp är att neurotyper inte gör någonting, eller i allafall inte tillräckligt för att försöka anpassa sig till folk med ASD (och vi tycks ändå bli allt fler), och använda sitt "theory of mind" till att föreställa sig hur VI känner oss, hur VI fungerar. Och om nu det är vi med ASD som alltid skall tvingas till att försöka anpassa oss, att försöka förstå hur 'normies' fungerar, ja då kan man ifrågasätta det här med empati överhuvudtaget tycker jag, eftersom empati då snarare förvandlats och förvanskats till SYMPATI för dem som är likadana eller tycker likadant som en själv, och då är empati rätt ihåligt som begrepp.

Jag känner empati för alla som förtjänar min empati. Empati kan vara selektiv. Om man inte anser sig ha någonting gemensamt med en annan person, då minskar empatin, oavsett om man är en 'normal' människa, eller om man har Aspergers syndrom. Med tanke på hur mycket krig och ond bråd död som existerar ute i världen, som styrs utav 'normala' människor i 'fredliga' religioners namn, så kan man faktiskt ifrågasätta vilken sida utav oss som egentligen har störst empati-problem.

/Cassow