'Prylbögar' vs samlare
Måhända inte idag, men ibland blir jag lyrisk över mina hemlevererade materiella ting, vare sig det gäller nyinköp eller begagnat/auktionsinköpt "mint condition" film, tv/data-spel, serietidningar. prydnadsföremål, elektroniska apparater and what not. De markerar mina intressen, passioner jag har i livet, mitt kunnande och...min smakfullhet - or lack of it, beroende på vem man frågar. Såvida man inte är anti-materialist så blir mina gäster, vänner och släktingar oftast imponerade över mina samlingar. Jag tror förresten aldrig jag umgåtts privat med någon som är fullblodad anti-materialist, and I probably won't in the future either.
Jag är en samlare. Inte en 'prettosamlare', utan just bara samlare kort och gott. Det är inte lika 'fint' som att vara 'prettosamlare' men långt bättre än att vara prylbög. Att vara prylbög handlar om att äga det senaste och dyraste, mest exklusiva bara för att visa folk hur svinigt rik man är. Prylbögen älskar knappast sina materiella ting mer än ytligt, och kasserar eller säljer dem snart för att kunna skaffa nästa senaste everybody-wants-it-but-only-a-selected-few-can-have-it-and-I-am-one-of-those-fags-pryl. Jag är visserligen intresserad av ny teknik och prylar, men jag har aldrig sett poängen med att skaffa dem först av alla. Jag är den ekonomiske eller snikne jäveln, som väntar ut nästan allting tills det närmar sig eller har passerat den prisnivå som jag tycker är rimlig för prylen/föremålet ifråga. Jag ser helt enkelt inte poängen med att betala för onödiga materiella ting till fullpris, eftersom jag vet att fullpriset ligger minst mellan 100-1000% över tillverkningskostnaden. Genom att vara prismedveten och 'snål' när det gäller musik, film e.t.c. så inbillar jag mig att jag får mer för pengarna än prylbögen, och samtidigt möjlighet att leva gott i andra avseenden som t.ex. mat. Skillnaden är att prylbögen får fatt i det nyaste tidigare medan jag som är nostalgiker gräver fram det 'gamla' som prylbögen knappt hunnit uppskatta eller helt missat.i sin fartblindhet. [Jag är medveten om hur högfärdig jag låter]
En 'prettosamlare' är väl medveten om varför han/hon införskaffat sina föremål, och har en personlig materiell kärleksrelation till varje tingest. Denne sjunker in helt i sitt intresse och blir 'expert' på sin samling, och tillåter inte att något icke-godkänt inom elitist-proffstyckar-sfären besudlar samlingen och riskerar att frånta prettosamlaren på dennes självrättfärdigade 'sublime-smak', och status bland andra inskränkta 'prettosamlare'.
Som samlare har jag långt större bredd och tolerans inför supposedly 'dålig' smak än pretto-samlaren. Det rör mig inte i ryggen vad andra tycker, såvida de inte vårdslöst bashar någon av mina ögonstenar. En pretto-samlare har enbart ögonstenar, en vanlig samlare har ett (väldigt) begränsat antal. Vad gäller kunnande så är samlaren mer av en lekman. Måhända kunnig och passionerad över sin samling, men aldrig i samma utsträckning som 'prettosamlaren'.
Något man dock finner irriterande oavsett man är samlare eller 'prettosamlare', är när en ickesamlare som är pretto eller bara anti allt (eller värst av allt inte fattar något), sågar i stort sett hela samlingen utan att ens komma med argument över varför, eller vad man borde äga/se/lyssna på (e.t.c.) istället. Det bör vara skottpengar på dessa kvasi-förståsigpåare. De nästlar i regel in sig som kritiker för Filmkrönikan, DN eller något annat snustorrt medie. Somehow. Only no one except very few cares what they think förutom inom kretsarna där det råder koncensus i att alla ska såga eller hylla den eller den filmen eftersom man är rädd för att annars inte respekteras.
This is one of those days då jag inte känner ett piss inför hemlevererade paket fyllda med saker jag beställt. Detta är en dag då det blåser småspik utomhus, himlen är askgrå och det skvättregnar i tid och otid på min fönsterruta. Idealistic for movie watching. But I hate those days. They turn me into an even more than usual cranky fucker. Trots att mitt senaste 'film-klipp' låg under ett snittpris på 50kr-filmen och därför borde kittla gött i snåltarmen. Mitt svällande överfyllda DVD-bibliotek som staplas både horisontellt och vertikalt bara stirrar mig i ögonen hånfullt och signalerar om hur ensam jag är. Alla dessa filmer och ingen vän eller flickvän att se på dem med. What a complete waste of time and money. Jävla loser. Idiot.
/Cassow
Endera dagen ska jag fota hela filmsamlingen och visa här, samt klistra in hela mitt excel-dokument med listan på alla köpta filmer.
Kommentarer
Postat av: Nenne
Det här med ordet materialism/materlist. Det är svårt. Som talspråk verkar ordet användas precis som du gör i din text ovan, men i grund och botten bör det väl ses som en filosofisk term?
Jag kan t.ex. garantera dig att alla marxister är materialister, eftersom läran i stort bygger på just historiematerialismen.
Sett i ljuset av det blir t.ex. klippet nedan rätt märkligt, men samtidigt ganska roligt:
"Jag känner till och med kommunister som är riktiga materialister, även om de aldrig erkänner det öppet. Det är väldigt roande med dubbelmoral - speciellt bland kommunister eftersom de alltid utmålar sig själva som världens vita riddare i skinande rustning"
Den sista biten avstår jag att kommentera, då jag antar att det inte är så seriöst och fastlagt som det låter :)
Trackback
