]8o.. Cassows skogsglänta ..o8[

Från datingsiten Happypancace.com:


"Ämne: Hej 

Oh en asperger edition, precis vad jag söker. Går den att programmera om?

/Linnea"

------------------------------------------------------------

Jag svarar:

Ämne: SV: Hej  

Hej! Jag är den jag är, precis som du är den du är. Därmed inte sagt att jag är rigid och oförmögen till flexibilitet inom diverse områden. Man utvecklas ju ständigt, och förändras i förhållande till sin miljö och de människor man omger sig utav. Jag tycker din fråga är lite olycklig. För det första så är jag en människa av kött och blod, och därtill ganska känslosam. För det andra så kan det väl lika gärna vara du själv som är i behov av en s.k. "omprogrammering"? Eller det kanske helt enkelt är så generellt att alla kvinnor är ute efter att omprogrammera sina potentiella manliga partners? Hmm, kanske jag är en konspirationsteori på spåret här...vad tror du? Hur vill du programmera om mig? På vilket sätt är en asperger-edition precis vad du behöver? :P :)

/Claes

Fint framfört av AS-tjejen som jag länkade till häromdagen (med nyfärgat hår). Hade aldrig hört denna låten förut, så var ju tvungen att kolla upp hur originalet låter.








I heard that you're settled down
That you found a girl and you're married now
I heard that your dreams came true
Guess she gave you things I didn't give to you

Old friend, why are you so shy?
Ain't like you to hold back or hide from the light

I hate to turn up out of the blue uninvited
But I couldn't stay away, I couldn't fight it
I had hoped you'd see my face and that you'd be reminded
That for me it isn't over

Never mind, I'll find someone like you
I wish nothing but the best for you too
Don't forget me, I beg "I'll remember", you said,
Sometimes it lasts in love but sometimes it hurts instead
Sometimes it lasts in love but sometimes it hurts instead, Yeah.

You know how the time flies
Only yesterday it was the time of our lives
We were born and raised In a summer haze
Bound by the surprise of our glory days

I hate to turn up out of the blue uninvited
But I couldn't stay away, I couldn't fight it
I had hoped you'd see my face and that you'd be reminded
That for me it isn't over, yeah.

Never mind, I'll find someone like you
I wish nothing but the best for you too
Don't forget me, I beg "I'll remember", you said,
Sometimes it lasts in love but sometimes it hurts instead.

Nothing compares
No worries or cares
Regrets and mistakes
They are memories made
Who would have known how bittersweet this would taste?

Never mind, I'll find someone like you
I wish nothing but the best for you too
Don't forget me, I beg "I'll remember", you said,
Sometimes it lasts in love
But sometimes it hurts instead

Never mind, I'll find someone like you
I wish nothing but the best for you too
Don't forget me, I beg "I'll remember", you said,
Sometimes it lasts in love but sometimes it hurts instead
Sometimes it lasts in love but sometimes it hurts instead



/C

En modern ballad som lyckas krypa under skinnet på mig. Mycket tack vare att Anouk har en grymt skönt raspig men samtidigt vacker och kraftfull röst. Texten berör för övrigt också.

Jag tolkar troligtvis låten lite annorlunda än den är tänkt. Jag ser det inte nödvändigtvis som att "Mister Inaccessible" syftar på det omsjungna kärleksobjektet, utan det kan lika gärna vara sångaren som syftar på sig själv. Nu är det förvisso Anouk som sjunger, men säg att det varit en man sjungit istället...ja ok, kanske man hade ändrat till "Miss" istället, men inte nödvändigtvis. Allt hänger på hur man VILL tolka.

Här nedan har vi iaf en kille som framför låten. Jag säger inte att han gör det bättre. Vad jag säger är att det spelar mindre roll om en tjej eller kille framför låten, och till vilket kön som texten är ämnad. Vad som spelar roll är att den handlar om kärlek, eller måhända om att vara malplacerad/felplacerad i världen, samt att den är vacker.








/C

Ben Frylmark ringar in diagnosen och allmänhetens okunskap och fördomar om den jävligt bra(!) i denna artikel.

Här (läs även gärna kommentarerna efter artikeln).

Jag är inte i form att dela med mig mina egna tankar och känslor i natt tyvärr. Men jag lär ju i vart fall återkomma till det här framöver - i synnerhet efter att min utredning slutförts.

/Cassow

Efter en genomlyssning utav Mel C's debutalbum "Northern Star" så är jag beredd att omvärdera och ta tillbaka det jag skrev förra veckan, om att hon är ett one hit wonder. Kanske inte just denna låt uppfyller kriterierna för att bli klassad som en "hit", men albumet överlag måste jag tillstå var en lyckad produktion för sin tid. Överraskande experimentell för att ha kommit från en utav Spice Girls'en. Funderar på om jag kanske skulle skriva en recension på plattan de närmsta dagarna, för att se om jag kan skriva lika engagerat och analytiskt om musik som film.

...Och med den tanken så rundar jag av nattens bloggande. Det var kanske inte klokskap att gå och lägga sig vid 21 igår, bara för att vakna upp vif halv 2 nu på natten. Men men - jag fick 'bloggat' lite iaf. Godnatt. 

Helt genial lyrik! Tillägnar denna en viss rödtott, som ska dit om ett tag. Hoppas att visiten möter dina förväntningar! :)

-----------------------------------

 

In the port of Amsterdam
There's a sailor who sings
Of the dreams that he brings
From the wide open sea
In the port of Amsterdam
There's a sailor who sleeps
While the river bank weeps
To the old willow tree

In the port of Amsterdam
There's a sailor who dies
Full of beer, full of cries
In a drunken town fight
In the port of Amsterdam
There's a sailor who's born
On a hot muggy morn
By the dawn's early light

In the port of Amsterdam
Where the sailors all meet
There's a sailor who eats
Only fish heads and tails
And he'll show you his teeth
That have rotted too soon
That can haul up the sails
That can swallow the moon

And he yells to the cook
With his arms open wide
"Hey, bring me more fish
Throw it down by my side"
And he wants so to belch
But he's too full to try
So he stands up and laughs
And he zips up his fly


In the port of Amsterdam
You can see sailors dance
Paunches bursting their pants
Grinding women to porch
They've forgotten the tune
That their whiskey voice croaked
Splitting the night
With the roar of their jokes
And they turn and they dance
And they laugh and they lust
Till the rancid sound of the accordion bursts
And then out of the night
With their pride in their pants
And the sluts that they tow
Underneath the street lamps

In the port of Amsterdam
There's a sailor who drinks
And he drinks and he drinks
And he drinks once again
He'll drink to the health
Of the whores of Amsterdam
Who've given their bodies
To a thousand other men
Yeah, they've bargained their virtue
Their goodness all gone
For a few dirty coins
Well he just can't go on
Throws his nose to the sky
And he aims it up above
And he pisses like I cry
On the unfaithful love

In the port of Amsterdam
In the port of Amsterdam

 

With a sigh
You turn away
With a deepening heart
No words to say

You will find
That the world has changed forever

The trees are now turning from green to gold
And the sun is now fading
I wish I could hold you closer

Tillägnar detta klipp min återkommande, mystiska 'ryska' läsare. Zdravstvuj!

Har haft den här på hjärnan de senaste dagarna. Vet inte var den dök upp ifrån, men kanske jag kan få den ur skallen  på det här sättet. Eller inte. :P Får väl kolla på filmen igen snart. Var säkert 10 år sen sist.  

There must be lights burning brighter, somewhere
Got to be birds flying higher, in a sky more blue
If I can dream of a better land
Where all my brothers walk hand in hand
Tell me why, oh why, oh why can't my dream come true
Oh why

There must be peace, and understanding, sometime
Strong winds of promise that will blow away
the doubt and fear
If I can dream of a warmer sun
where hope keeps shining on everyone
Tell me why, oh why, oh why won't that sun appear

We're lost in a cloud
With too much rain
We're trapped in a world
That's troubled with pain
But as long as a man
has the strength to dream
He can redeem his soul and fly

Deep in my heart there's a tremblin', question
Still I am sure that the answer, answer's gonna come somehow
Out there in the dark, there's a beckoning candle, yeah
And while I can think, while I can talk
While I can stand, while I can walk
While I can dream, please let my dream
Come true......right now

Året var 1996 och jag var knappt 14 år fyllda. Jag var på besök hos farmor en sväng under sommarlovet. Min far hade i vanlig ordning valt att prioritera bort mig till förmån för festande och alkohol, när jag väl var på besök i Trollhättan. Men så en dag så klev han till slut in genom farmors ytterdörr. Lika rökig, luggsliten, orakad, nedgången och alkoholstinkande som vanligt. Samma gamla besvikelse. Samma gubbe som alltid gjorde mig nervös. Som lät mig få veta att jag inte dög som jag var. Som alltid tyckte att jag borde vara mer som andra pojkar. Inte ha på mig töntiga glasögon. Vara ute och sparka fotboll, festa, dricka, spana- och stöta på tjejer, och allt sånt där som alla vanliga grabbar gör när de är 14 (själv började han ju smygsupa brännvin ute i skogen runt den åldern).    

Denna gång fick jag veta att han varit iväg till London en sväng. Minns inte om det handlade om veckor eller månader. Jag tror det var det sistnämnda. Hur han haft råd med det minns jag inte heller. Men troligtvis var det farmor som sponsrat, eller så hade han snyltat på nån suparpolare. Kanske hade han haft något ströjobb där i London. Har något vagt minne av att han fick sparken i slutändan, och tvingades åka hem, på grund av sin notoriska uppkäftighet. För min far har aldrig fixat att ta order eller att jobba under någon annan. Nej han har alltid kommit och gått som det passat honom.     

Nu undrar du förstås var en Spice Girl-låt kommer in i allt detta. Jo förstår du. Det var såhär: när han nu mallig och styv i korken kommit hem från United Kingdom. som en annan återvändande korsriddare, så hade han med sig en present till mig. Detta var kanske en av de cirka tre gångerna under vår tid tillsammans som han faktiskt spenderat sina "EGNA" pengar på mig. Och jag fick...Spice Girls debutplatta. Och jag fullkomligt ödelades inombords. Jag ville bara dö. Bokstavligen.

Här har man under åratal fått höra att man inte ska leka med leksaksgubbar (He-Man, Transformers, Ghostbusters, Turtles), att man inte ska läsa töntiga serietidningar (såvida det inte var Fantomen, för det var godkänt att läsa en serie om en töntig föredetting i blålila, bögiga trikåer - av någon outgrundlig anledning), inte glo på massa film, eller sitta och spela TV-spel. Och så får jag Spice Girls debut-cd! Det mest omaskulina du kan tänka dig som kille vid den här åldern. "Tack" är ett alldeles för litet ord att yppa som reaktion åt en sådan 'gåva', men det var just allt jag kunde få ur mig. Ett litet, otydligt mummel till "Tack". Sedan blev jag tvungen att hålla god min under resten av min tid hos farmor, och spela igenom eländet x antal varv, bara för syns skull.


När jag väl kommit hem till Mariestad igen så gav jag genast bort cd'n till min lillasyster. Vid det laget var hon fem år gammal och hade tack och lov inte hunnit lära sig riktigt att uppskatta musik än. Jag slapp höra på Spice Girls för ännu ett tag. Ända tillls kryddtjejerna 1997 släppte sitt andra album Spice World, och plötsligt blev superpopulära. Med ens hade jag en konstant påminnelse av min far, genom min syster som spisade Spice Girls 24/7. Och det gjorde det hela så mycket värre att jag vid den tidpunkten hade bestämt mig för att helt säga upp bekantskapen med min far. 

Exakt vad för händelse som hade utlöst min brytning minns jag inte, men i praktiken hade jag till sist inte längre orkat med hans kallsinnighet, distansering, elakhet, egoism, överlägsenhet och nedlåtande. Han hade under de senaste två åren fått mig att må så psykiskt dåligt, att jag under en period gick runt och fantiserade om bästa sättet att ta livet av mig. Detta för att jag någonstans kände att jag var skulden till hans drickande och elaka sätt. Jag kunde inte förstå hur han kunde älska alkoholen och sina flyktiga kvinnoaffärer mer än han älskade mig. Men så kom insikterna en dag - samlade i ett blytungt knyte. 

Insikt 1.) Det handlade aldrig om mig.
Insikt 2.) Jag hade inte något som helst ansvar för min fars välbefinnande.
Insikt 3.) Jag kunde inte rädda någon som inte ville bli räddad, som inte var beredd att kämpa det allra minsta för att förändras till det bättre.
Insikt 4.) Min far har i stort sett uteslutande varit frånvarande under hela min uppväxt, och när han väl varit närvarande så har han varit antingen dyngrak, bakis eller disträ. Han har inte uppvisat några som helst faderliga eller förebildsmässiga egenskaper. Han har överhuvudtaget inte tillfört mitt liv någonting positivt, utan enbart gjort mig osäker på mig själv, fyllt mig med en gnagande känsla av att inte duga, att inte vara älskad. Det var inte frågan om huruvida min brytning var ett svårt beslut eller inte, det var helt enkelt en frågan om att överleva. Jag höll fast vid dessa känslor i 5 år, för att sedan ge honom en sista chans. Han bommade den.

Viva forever är en vemodets, saknaden och sorgens låt för mig. Jag förknippar Spice Girls med min far, som jag föraktar och avskyr av hela mitt annars så älskande hjärta. Men just Viva Forever kan jag inte tycka illa om. Kanske för att den någonstans inger hopp om det sanna och äkta. Om minnen utav upplevd lycka.


/Cassow

- Viva forever, I'll be waiting. Everlasting. Like the sun. Live forever. For the moment. Ever searching. For the one.


...

Do you still remember, how we used to be?
Feeling together, believe in whatever
my love has said to me 
Both of us were dreamers, young love in the sun
Felt like my saviour, my spirit I gave you
we'd only just begun

Hasta mañana, always be mine

Viva forever, I'll be waiting
Everlasting like the sun
Live Forever for the moment
Ever searching for the one

Yes I still remember, every whispered word
The touch of your skin
giving life from within like a love song that I'd heard

Slipping through our fingers, like the sands of time
Promises made
every memory saved has reflections in my mind

Hasta mañana, always be mine (be mine)

Viva forever, I'll be waiting
Everlasting like the sun
Live Forever for the moment
Ever searching for the one

Ah, ah

Back where I belong now, was it just a dream
Feelings unfold
they will never be sold and your secret's safe with me

Hasta mañana, always be mine (be mine)

Viva forever (viva forever), I'll be waiting (I'll be waiting)
Everlasting (everlasting) like the sun (like the sun)
Live Forever (live forever) for the moment (for the moment)
Ever searching (ever searching) for the one (for the one)

Viva forever (viva forever), I'll be waiting
Everlasting like the sun
Live Forever (live forever) for the moment
Ever searching for the one

 

 

Så trist att hon (såvitt jag vet) bara hade en riktig hit-låt inom sig som soloartist. Har alltid tyckt att hon var den enda som kunde sjunga bland kryddflickorna. Visserligen sjunger hon om en tjej, men det gör inte lyriken mindre relaterbar för mig som kille för det. Grymt bra kämparglöds/pepp-låt.

Jag älskade den här låten som barn. Det är fortfarande en vacker ballad.

Bli inte förvånad efter att ha sett den här filmen, om du känner att du sett precis allt i filmen förut, i en annan Exorcismfilm.


Jag har aldrig riktigt förstått tjusningen med den subgenre till skräckfilmer som Exorcism/besatthetsfilmer utgör. Nu har jag visserligen inte sett fler än en handfull eller två, men det är ändå fullt tillräckligt många för att jag ska tycka mig kunna urskilja ett återkommande, förutsägbart mönster - eller ett kanske mer passande ordval i detta sammanhang: dogm. De tio gyllene grundreglerna äro:

1.) En inledande text som lyder "Denna film är är baserad på/inspirerad utav verkliga händelser". Just det. VERKLIGA. Bull*host!*shit*host!*.

2.) Det är av någon anledning i 9 av 10 fall kvinnor som blir besatta. (Kan vi ana ett underliggande genusbudskap från Vatikanen här?)

3.) Om den besatta kvinnan är gravid så är det minst 50% trolighet att det är hennes egna far som har förgripit sig på henne. Den andra möjligheten är att hon helt enkelt är en lösaktig syndare.

4.) Det ofödda eller födda barnet är antingen djävulen eller djävulens avkomma.

5.) Filmen innehåller med stor sannolikhet den uttjatade frasen: "Djävulens största trick var att lura människorna att han inte existerar".

6.) Den besatta personen pratar främmande språk som hon/han inte behärskar (alternativt talar i tungor), med en mörk basröst som inte är personens egna. Dessutom vet den besatte personen saker om Exorcisten som den besatte omöjligen kan veta (wow).

7.) Han/hon svär som en borstbindare och spottar fräsandes ur sig snuskiga, vulgöra saker (såsom FUCK, COCK, CUNT) som får öronen att trilla av på katoliker.

8.) Den besatte kan inte styra över sina egna kropp och vrider huvudet mellan 180 och 360 grader, eller krälar på alla fyra.

9.) Filmen innehåller icke troende, eller tvivlande, vilka självklart råkar illa ut (Det gör förvisso de som är troende också, men kanske inte i lika stor utsträckning). Senare under filmen så blir tvivlaren en troende, och tron räddar han/henne från djävulen eller demonen. 

10.) Filmens underliggande, oftast inte allt för subtila moralkaka/budskap är att alla icke troende kommer brinna i helvetet en dag som de syndare de är. Eller så kan de bli troende och botgöra. Klassisk katolsk skrämselpropaganda.

-----------------------------------------------------------------------------------

Så, om man nu vet att detta är exakt vad man kommer få se i en Exorcismfilm, så undrar jag bara en sak: vari ligger nöjet i att se dessa filmer? Är just förutsägbarheten det som lockar den, presumtivt, huvusakligen kristna målgruppen? Är det lite kittlande att få se otroende eller kättare stryka med kanske? Eller behöver katolikerna en ny exorcism-film på årlig basis för att inte liksom glömma bort att de ska vara renlärliga katoliker (till skillnad från de många katolska präster som förgriper sig på korgossar) för att inte förledas av djävulen och därmed inkassera fribiljett till helvetet? Är det dessa argument utöver Hollywoods eviga pengatörst som motiverar till alla dessa kloner på ursprungliga The Excorsist? Ja fan vet...


/Cassow