Tonårstårar
Little 15
You help her forget
The world outside
You're not part of it yet
And if you could drive
You could drive her away
To a happier place
To a happier day
That exists in your mind
And in your smile
She could escape there
Just for a while
Little 15
Little 15
Why take the smooth with the rough
When things run smooth
It's already more than enough
She knows your mind
Is not yet in league
With the rest of the world
And it's little intrigues
Do you understand
Do you know what she means
As time goes by
And when you've seen what she's seen
You will
Little 15
Little 15
Why does she have to defend
Her feelings inside
Why pretend
She's not had a life
A life of near misses
Now all that she wants
Is 3 little wishes
She wants to see with your eyes
She wants to smile with your smile
She wants a nice surprise
Every once in a while
Little 15
Jag önskar jag kunde radera åren 13-15 helt från mitt minne, som de gör i Eternal Sunshine Of The Spotless Mind (för övrigt en mina absoluta favoritfilmer någonsin).
Det finns nödvändig smärta som i vänskap- och kärleksrelationer som tar slut. Det hör livet till. Det är erfarenheter som även om de kan innebära stor smärta och sorg, gör oss starkare och visare. Sedan finns det den andra sortens smärta där folk medvetet åsamkar andra rena elakheter. Detta kallas maktfullkomlighet och ondska, eller utav dem som utövar den - grupptryck och osäkerhet på sig själv som endast får utlopp genom systematisk förminskning utav sina medmänniskor. En smärta som egentligen ingen bör tillåtas utsätta någon annan för ostraffat, men som ändå smetas över av samhället med äckliga, ihåliga, blommiga ord, och begravs i tidens sand. en smärta som ingen ska behöva leva med, men som så många där ute ändå tvingas lida med i det tysta, livet igenom. Sår som aldrig riktig läker, även om man med tiden går vidare i sitt liv. Därför är en låt som denna så oerhört viktig.
Det är en låt med ett starkt budskap, som berör om man kan ta den till sig, som etsar sig fast. Det är portionerad sorg och klagostämma över de 'svaga' och utsatta unga i samhhället. Det är lyrik som ligger bortom ytlig kommersiellt skräp som handlar om att vara sexuellt tilldragande med mer visad hud än kläder, trånande blickar, öppna munnar, tungor som slickar sig om läppen, plutande läppar, och rumpskakande. Jag säger inte att detta inte ska få finnas, men jag säger att det borde finnas mer musik likt denna, som faktiskt har ett budskap, som BETYDER NÅGOT och inte bara är light-porr eller party for the people. Men det är den glada, sex- och drogglorifierande musiken som alla radiostationer och musikkanaler fortsätter att pumpar ut. Det är det som musikbolagen anser säljer. Det kallas kommerciell cynism.
/Cassow
Kommentarer
Trackback
