Now this is fun!
Rullar ihop till fosterställning i tårfyllda skrattattacker. I synnerhet utav "Jazz Hands"-biten (ja så barnslig är jag). Undrar om det skulle bli urvattnat om man parodiserade en hel långfilm så här löjligt från början till slut, eller om man skulle skratta ihjäl sig.
Jerry Goldsmith slår de flesta, än idag
Gremlins-filmerna blir bara bättre och bättre med åren.
Äsch, här är hela underbara soundtracket!
There's no stopping me
Jag tror att nyckeln för mig till att börja gilla Queen på allvar, ligger i att precis som i fallet Beatles närma mig den fantastiska lyriken. Den tilltalar mig i båda fallen mer än själva soundet. Fast hade soundet varit direkt dåligt i mina öron, så hade jag nog inte kunnat ta till mig lyriken.
Make it so.
Utan tvekan det mäktigaste och mest berörande tal jag någonsin hört. Rör mig till tårar varje gång. Fantastiskt. Charlie Chaplin var mästerlig. Och det är nog dags för mig att upptäcka honom - se denna filmen, och hans andra.
Oinbjuden
Jag hatar den där känslan...
Inte på denna bloggen i allafall...
Vi får se om jag ägnar den mer tankar och tid framöver, eller om bloggen ska fortsätta ligga i dvala.
